Lyckan i mitt liv, tack för ni finns  <3

~Mamma~

Du är nog den som ställer upp mest på mig. Du finns för mig 24/7 och hjälper mig igenom alla hinder jag får i mitt liv. Och eftersom vi är så lika så gör de saken lättare att prata med dig. Vi kan prata om precis allt. Du vet allt som jag har gått igenom, du vet allt jag har gjort i mitt liv. Du vet precis allt. Och eftersom du vet allt så gör de saken lättare för mig.

Du har gått igenom mycket i ditt liv, men just nu har du din sjukdom som du kämpar för varje dag.

Du har dina dåliga stunder i sjukdomen och du har dina bra stunder, men för de mesta är de dåliga tyvärr. Jag vet att du döljer de mesta av din sjukdom för andra och för oss i familjen. Men du måste lära dig att de är okej och vara svag, de är inte alltid man kan stå rak och visa sig stark. Så snälla släpp in iaf mig i ditt liv, och låt mig dela den smärtan du har. För jag finns där lika mycket som du finns för mig. Du vet att du inte kan säga att du mår bra till mig för jag ser när du mår dåligt, jag ser när du behöver en kram. De går inte dölja längre!
Men jag älskar dig sjukt mycket och du är mitt allt. Ingen Emmy utan sin mamma! <3

~Katja~

Jag har fått en sådan bra vän som Katja, som finns för mig dag ut och dag in. Hon ställer upp för mig i alla lägen, och är som en syster för mig. Vi kan prata om allt, och vi kan skratta åt allt.

Du fick mig att inse att man faktisk kan le fast man förlorat en stark kärlek. Man måste lära sig att gå vidare, och för vissa kan de ta månader eller år, men du hjälpte mig att bara komma över på några månader. Jag är så tacksam att du hjälper mig, och du vet att jag hjälper dig också om du behöver hjälpt! Jag älskar dig gumman, du är en sannvän ! <3

~Pappa~

Du finns för mig när jag behöver dig, jag vet att jag har de svårt att släppa in dig i mitt liv när jag mår dåligt, jag pratar mer med mamma än dig. Men jag försöker ändra på mig. Jag vill att du ska vara en del i mitt liv, och att du ska veta saker.

Du är en sådan underbar pappa, du kan få mig att skratta när jag mår dåligt. Du kan få mig att förstå när jag själv inte förstå. Och du finns för mig.

Jag älskar att umgås med dig. Speciellt om de är fotbollskvällar eller spelkvällar. Så hjälper du mig att glömma vardagen och få mig att skratta. Jag önskar vi kunde ha fler sånna kvällar så man kan få glömma vardagen lite.

Jag älskar dig Pappa, du betyder mkt i mitt liv! tack för att du finns <3

~Uffe~

Du är min styvpappa, och du finns där för mig och hjälper mig. Du håller på att hjälpa mig med körkortet nu och de är jag tacksam för! Du har alltid funnits för mig och hjälpt mig igenom skolan och visat att jag faktisk är duktig i skolan. Du har kört på mig så mycket och hämtat mig överallt. Och de är jag väldigt tacksam för. 

Så tack för att du finns, älskar dig <3

~Andreas~

Du är min bror, så de är klart att de finns dom dagarna vi kan vara sura på varandra och dom dagarna vi bara jävlas med varandra. Men du finns där för mig på ditt sätt. Och du får mig alltid och skratta när du sätter fart här hemma. Tycker de är så roligt när vi ska jävlas och hålla på.

Vi har alltid stått varandra nära och vi har alltid roligt när vi umgås med varandra. Jag är väldigt tacksam för jag har dig som en bror! Jag älskar dig <3

~Charlotte~

Du är min syster, och de är ju samma sak med dig, vi har våra dagar där vi kan vara sura på varandra och dagar vi kan umgås och ha roligt. Du har ditt handikapp, men de bryr jag mig inte om för jag tar dig som en helt vanlig person ändå. Den ända skillnaden egentligen är att du sitter i rullstol men du är ändå som mig och din bror, du kan ändå göra massa saker fast du sitter i rullstol. Och jag är stolt över dig att du ändå försöker! Fortsätt så, så kommer du ha ett helt underbart liv !

Jag älskar dig syrran! <3

De är många som säger de är dags att gå vidare, de är dags att släppa taget.

Och ska vara hundra procent ärlig, så har jag börjat gå vidare.

Min känslor finns inte kvar längre, jag har äntligen kunnat ta steget ut igen, börjat le igen. 

Jag kan äntligen börja leva mitt egna liv nu, jag kan äntligen gå vidare och bli kär på nytt.

De är dags för mig att börja inse att de är nu jag ska leva och inte se tbx på de som varit.

De är dags för mig att ta hand om min familj och vänner igen.

Jag kommer nog aldrig komma tbx till den jag varit innan, de är dags att börja på ett nytt kapitel i livet, de är dags och börja skriva en ny bok.

så jag säger hejdå till allt som varit och hej till de nya som kommer !

En vecka av mycket tårar.

En vecka av mycket hat.

En vecka av mycket tankar.

Fast man har sina dagar med mycket skratt så övervinner tårarna ändå.

Att kunna klara sig en hela vecka utan att fälla en ända tår hade varit en dröm.

En dröm från att slippa känna sig så oönskad, en dröm med mycket skratt och glädje.

Men tyvärr får man ta dagen som den kommer, om den kommer med ett skratt eller om den kommer med en tår.

Men hoppet med att en dag vakna med ett leende på läpparna och vara glad en hel dag finns fortfarande där. Ett hopp som är svagt men kämpar ändå varje dag.

Kanske en dag så slår hoppet in, och den dagen kommer jag vara lyckligt.

Lycklig på vänskap, lycklig på kärlek, helt enkelt lycklig på allt.

Längtan är stor.

Så frågan är....

~Hur länge kommer de att ta innan jag finner min dröm igen?

När allting var bra, så lämnade du mig. Mitt hjärta blev krossat, när du försvann..

Allt känns så tungt, mina tankar snurra runt. När du lämnade mig och det pusslet blev tunt. Jag tänker på oss varje dag. Mina känslor som spricker för att du inte finns kvar.

Du gav mig en ros och du gav mig ett liv. Du gav mig all den kärlek.

Tårar blir till blod och jag gråter mig till söms. Varje gång som jag drömmer är det du i min dröm. När vi var lyckliga tillsammans och jag grät glädjetårar. För du var ju så snäll, men kärleken den sårar.

Minns du första gången när vi kramade varandra allt blev en lättnad. En dröm som blev sann.

Men Kärleken blev kort.

Det var du, det var bara du som fanns där. Du lämnade mig och jag fick ingen chans.

Kommer du någonsin förstå som jag kämpar i gråt, jag föll ner på knä när ni skiljdes åt. Du tog mitt hjärta och du kramade ömt, alla våra kyssar, har du glömt?

När du lämnade mig, var de inte bara du. Utan allting försvann. Allting gick itu. Jag har stängt mig inne, för du var ju mitt allt. Jag får söka mig till tröst, men inget hjälper alls.

Du var lågan i mitt liv, men lågan har nu släckts.

Alla stunder vi hade, allting var perfekt. När jag kysste dig så ömt och jag lovade mig själv, att aldrig såras mer. Och jag lovade mig själv, att tårarna skulle le. Men kärleken är blind...

När du fann en väg ut och de sårar mig som mest, när jag tänker på allt och de kändes som det var ett test. Om kärlekens ångest och om du ville såra mig. Så har du lyckats, men jag kommer alltid älska dig.

Tänker inte kämpa längre, vill inte finna svar. Gud öppna grindarna jag vill inte finnas kvar!

Jag såg dig idag.

Jag såg dig i en sekund när du stog i köksfönstret.

Du var så fin!

Att bara se dig i en sekund fick mitt hjärta att slå dubbla slag.

Kan inte förstå att jag fortfarande älskar dig så mycket som jag gör, att inte mina känslor har börjat svalna något alls. Trodde ärligt att jag inte kände lika starkt för dig längre som jag gjorde innan, men när jag fick se dig den lilla sekunden idag så insåg jag att jag fortfarnade älskar dig lika mycket som förr.

De är sjukt, jag har inte träffat dig på 2 månader och 21 dagar men ändå har inget förändrats.

Mitt hjärta slår dubbla slag jag ser ditt nummer på min mobil, att jag har fått ett sms från just dig. Fast de bara kan va något som inte alls har med mig och göra eller något. Vi har smsat kanske 4 gånger efter vi gjorde slut, första veckan va de bara för jag skulle hämta saker. Då smsade vi lite men sen hörde jag inget alls från dig.

Du smsade mig 26 April kl 10.51 Jag vågade knappt öppna smset. Men jag ville för jag ville veta va du ville och kanske ett litet hopp om att du ville igen. Men nej de var bara att du hade fått ett brev i mitt namn. Men jag fick iaf veta hur de var med din dotter och hur de var med dig.
Jag saknar er så sjukt mycket. Ni var min familj. Men nu utan er så är jag inget.

De är helt tomt inom mig. Finns ingen glöd att kämpa för längre. Finns inget att vakna upp för längre och känna sig glad.

Men när jag såg dig idag i den där lilla sekunden, så blev jag hel i en sekund. Jag kände värmen i kroppen men jag kände också saknaden..

Jag kände hur den där glädjen försvann efter en sekund, när jag inte såg dig längre..

Mina ögon blev helt tårögda, mitt hjärta brast om igen. Min saknad blev mycket större.

Du har varit i mina tankar ända sen dess.

Om jag ska vara ärlig,

Innan jag åkte till Lenhovda så hoppades jag på att jag skulle få se dig igen, att jag skulle få träffa dig och få krama dig, känna din värme engång till, och kanske ett hopp på att du fortfarande älskade mig..

Men nej jag fick inte träffa dig, jag fick inte krama dig. Jag fick bara se dig...

Jag klara inte de här längre, jag klara inte av den här smärtan mer..

Hade jag kunnat hade jag bara stängt av mina känslor och sluta känna.. men de går inte. De finns ingen så enkel väg ut ur de här.

Jag hatar livets hårda vägar, kan de inte finnas genvägar i livet så man slipper känna sånn här smärta, så man slipper lida så här mycket?

Nej tyvärr, de ända livet har att ge är de svåra, dom svåra vägarna man måste ta sig förbi, men när man klara en väg så kommer de en ny väg men nya hinder som man ska hoppa över och klara..

Jag trodde jag hade hittat den rätta vägen när jag träffade dig, en väg av lycka en väg av kärlek.. men tyvärr var den vägen kort och de kom många hinder ivägen. Vi klarade många av dom, men de här sista hindret tog allt. De va för stort för att klara av... Jag önskar bara jag kunde inse då att jag kunde för minskat de hindret och gjort de bättre. Men tyvärr är man efterklok...

Men du ska veta två saker!

Jag älskar dig fortfarande och jag saknar dig enormt mycket !

Tar ett djupt andetag och målar dit ett falskt leende.
Kliver in i rummet och visar ett förväntat beteende.

Jag sätter mig ned och ler.
Positiv och glad är vad ni ser.

Men inombords är det inte lugnt.
Ångesten ligger på mig så tungt.

Jag vill gapa, skrika och gråta.
Vill att ni ska se att mina kinder är våta.

Det ni ser är bara en fasad.
Jag är faktiskt inte glad.

Men istället när ni frågar hur jag mår.
Det är då jag vänder och går.

För ingen ska se någon svag.
Det är ju som en oskriven moralisk lag.

Att ignorera den som inte mår bra.
Tanken är att alla ska vara glá.

För i ett samhälle vi bor i som sparkar på den som redan ligger ner.
Vi sparkar tills ingen orkar mer.

För faller du utanför ramen.
Och inte följer den oskrivna lagen.

Om att alltid vara glad, positiv och prestera ditt bästa.
Då är du inte värd något för de flesta.

Därför jag har mitt falska leende.
För att möta samhällets sjuka beteende!

Varje morgon när jag vaknar
Lovar jag att sluta tänka.
Jag lovar mig att jag idag
Inte en enda gång
ska tänka på dig.

Så jag stiger upp
ur sömnlösheten,
vaknar upp
till meningslösheten,
I att en hel dag vandra utan dig
som jag lovat mig
att inte tänka på.

Under alla solskenstimmar
tänker jag
att jag inte tänker ditt namn
när vardagsögonblicken
påminner mig
om den jag lovat mig
att inte tänka på.

En enda ouppmärksam sekund
och mina murar faller.
Och jag hinner tänka på dig som jag inte ska tänka på
Och jag hinner tänka
att det gör ont att tänka på dig
som jag inte vågar tänka på.

Varje natt när jag somnar
tänker jag
att idag är sista dagen då jag tänkte på dig
Och att jag imorgon
vaknar fri från mina drömmar
Jag lovar mig själv att inatt
blir sista gången jag får tänka på dig
Varje natt
lovar jag mig det.

Jag lyssnar på en låt varje gång jag tänker på dig.

På något sätt så stämmer den in så jävla mycket på dig!

Kan aldrig förlåta mig själv för jag inte tog vara på de jag hade med dig.

Men iaf här är texten till den låten.

I miss you, and i still love u

For all those times you stood by me
For all the truth that you made me see
For all the joy you brought to my life
For all the wrong that you made right
For every dream you made come true
For all the love I found in you
I'll be forever thankful baby
You're the one who held me up
Never let me fall
You're the one who saw me through through it all

You were my strength when I was weak
You were my voice when I couldn't speak
You were my eyes when I couldn't see
You saw the best there was in me
Lifted me up when I couldn't reach
You gave me faith 'coz you believed
I'm everything I am
Because you loved me

You gave me wings and made me fly
You touched my hand I could touch the sky
I lost my faith, you gave it back to me
You said no star was out of reach
You stood by me and I stood tall
I had your love I had it all
I'm grateful for each day you gave me
Maybe I don't know that much
But I know this much is true
I was blessed because I was loved by you

You were my strength when I was weak
You were my voice when I couldn't speak
You were my eyes when I couldn't see
You saw the best there was in me
Lifted me up when I couldn't reach
You gave me faith 'coz you believed
I'm everything I am
Because you loved me

You were always there for me
The tender wind that carried me
A light in the dark shining your love into my life
You've been my inspiration
Through the lies you were the truth
My world is a better place because of you

You were my strength when I was weak
You were my voice when I couldn't speak
You were my eyes when I couldn't see
You saw the best there was in me
Lifted me up when I couldn't reach
You gave me faith 'coz you believed
I'm everything I am
Because you loved me

I'm everything I am
Because you loved me

Att jag inte kunde inse allt de här under tiden vi var tsm.. Jag hade kysst marken du gick på, jag hade gjort allt för dig. Men man är efterklok och inser inte vad man har förens de är försent..

Förlåt</3